Då var det hög tid för mitt livs första surflektion. Igår (fredag) satte jag klockan på ''supertidigt'' för att hinna med färjan till gamla Manly beach som en gång varit mitt hem under drygt en månad. Det är alltid en känsla va obehag som kryper fram så fort fötterna sätter sina första steg där borta. Tänker troligtvis tillbaka på hur allt var då när ingenting var klart, säkert eller ens rimligt - hemlösa och arbetslösa tider..

Hur som helst. Nervös som jag var över surfningen mötte jag upp mina två käraste knösar vid surfskolan. Det visade sig vara en fullbokad dag vilket var ganska synd då man inte fick så himla mycket hjälp. På med våtdräkterna och självklart var jag tvungen att ha den rosa brädan (hihi).



Måste erkänna att jag är stolt över mig själv. Lyckades stå upp 5-6 gånger vilket tydligen ska vara grymt bra för att vara första gången (enligt instruktörerna). På torsdag kör vi påa't igen och jag längtar något enormt! :)

Det var lite beachvolleyball tävlingar pågång också.

Fantastiska lediga dagar men nu är jag tillbaka i jobbrutinen igen tillsammans med min lustiga förkylning/influensa. Hoppas det går över snart och längtar sönder till resandet börjar.
Take care,
- ttys