sofhieantine - i australien

Då var det hög tid för mitt livs första surflektion. Igår (fredag) satte jag klockan på ''supertidigt'' för att hinna med färjan till gamla Manly beach som en gång varit mitt hem under drygt en månad. Det är alltid en känsla va obehag som kryper fram så fort fötterna sätter sina första steg där borta. Tänker troligtvis tillbaka på hur allt var då när ingenting var klart, säkert eller ens rimligt - hemlösa och arbetslösa tider..

Hur som helst. Nervös som jag var över surfningen mötte jag upp mina två käraste knösar vid surfskolan. Det visade sig vara en fullbokad dag vilket var ganska synd då man inte fick så himla mycket hjälp. På med våtdräkterna och självklart var jag tvungen att ha den rosa brädan (hihi).



Måste erkänna att jag är stolt över mig själv. Lyckades stå upp 5-6 gånger vilket tydligen ska vara grymt bra för att vara första gången (enligt instruktörerna). På torsdag kör vi påa't igen och jag längtar något enormt! :)

Det var lite beachvolleyball tävlingar pågång också.

Fantastiska lediga dagar men nu är jag tillbaka i jobbrutinen igen tillsammans med min lustiga förkylning/influensa. Hoppas det går över snart och längtar sönder till resandet börjar.
Take care,
- ttys

Den 27e Mars idag, den dagen då finaste Anton fyller 22 år. Idag känner jag att jag verkligen hade velat vara hemma, bara för dagen.. precis som vid julafton. Saknar vänner och familj där hemma men just bröderna har jag inte sett på så himla länge. Tacka gudarna att mor och far kom på besök men det gör bara att jag saknar Anton och Putte tusen gånger mer - idag hade jag velat vara där på din födelsedag, Anton.
Du ska veta att jag saknar dig mer än mest, varje dag. ♥





I love you, förevigt och allt där efter.

- ttys

Min träningsdiciplin brukar vara på topp men igår brast den. Orken låg på minus så satt kvar på bussen 3 hållplatser för att åka direkt hem efter jobbet. Gick rakt genom dörren och la mig i sängen och sov. Väl vaken, 1,5 timma senare, kan jag ju erkänna att ångesten pumpade hårdare än hårdast. Varför låg jag och jäste en helt vanlig tisdag? Idioti. Bara att acceptera latheten och lida för det dåliga beslutet dagen efter. Upp kl.07 för att åka till Mosman, fara på Basic Training (som för övrigt är det värsta passet man kan gå på) + egen träning. Jobb till 17 och sedan tillbaka till CBD för ett spinningpass, och nu är jag nöjd :)

Hur som helst, fann en affisch på gymmets ena, hela vägg ''She runs the night'' stod det och ja, det är precis vad det låter som. Ett lopp mitt i natten för endast kvinnor - 13 km - och jag vill verkligen delta, verkligen. Dock skulle kalaset gå på $80 det är allt annat än gratis.

Vill vara med, yes - Dröm och glöm.

-ttys

''Life is a rollercoaster, just gotta ride it'' Och jag kan inte mer än att hålla med. Har hamnat i en glädjebubbla igen trots att jag förlorat en del och tradar i samma vardagliga fotspår. Det är mycket att se fram emot nu och visst, jag kanske inte kunde byta rum men det en är bara en liten skitgrej i det stora hela. Gutt sällskap till Nya Zealand verkar vara hittat för att inte tänka på alla man kommer stöta på där! Byron Bay är bokat och det är bara en fråga om dagar innan Fiji kan läggas till i resealmernackan.

Jag har lyckats få några ''extraknäck'' så troligtvis kommer kontot öka i alla fall några hundra dollar till. Måste trots allt vara redo för det värsta i alla lägen (håller tummarna på att det inte kommer inträffa såklart!).

Njutit av soliga och lediga dagar med fina vänner. Här med Farina i Hyde Park & det gör mig väldigt ledsen att hon ska åka tillbaka hem om endast 3 veckor.


NU flippar jag på blogg.se's bilduppladdningsprogram. Har försökt i mer än 2 dagar nu pallar inte försöka mer i detta inlägget. Ha det helt underbart, för det ska jag ha i alla fall, mihi.
- ttys

Det där med tradiga vardagsrutiner har aldrig riktigt varit min starka sida. Känns lite som att jag går och sparkar i väggarna och det har aldrig riktigt varit mitt mål. Vart man än befinner sig på jorden blir allt förr eller senare en rutin men känner att jag vill bryta mönstret med något nytt och spännande. Fina vännen Farina kom men en helt lysande idé. Förstår inte varför jag inte tänkt på det själv men hoppas och tror att det går att genomföra. Längtan om Fiji med bästa i maj står väldigt högt för mig så de resterande planera får vänta tills vi kommer tillbaka därifrån. Sex vekor ska väl gå att stå ut trots allt, speciellt med tanke på hur tiden bara flyger iväg här! (flyger, haha (kul))

Vill inte säga för mycket om mina tankar och funderingar ifall det nu blir så att jag inte kan göra dem. Vi får helt enkelt vänta och se, både du och jag.
Idag blev det en dag med min fina Farina & träning med Manny (vardagsglädje)., och har jag även jobbat från hemmet. Gör ett litet fotojobb åt en tjej som tydligen ska resultera i en liten extra inkomst. Hoppas hon blir nöj. :)

Flygbilder från en solig dag i mitt vackra Sydney.

-ttys

Taise & Gabi har poppat popcorn.
Det enda som poppar upp för mig är tanken på dig pappa.

Omedvetet, men oj så hårt det slog till.

Tjo och tjim fiskstim!
Nu har jag bytt attityd mot livet över en natt, bara sådär pang bom. Ändrat biljetten hem for sure och även planerat mina destinationer innan hemfärd. Upp genom östkusten för att sedan stoppa till i Nya Zeeland. Nio månader är längre än vad jag först planerat men samtidigt kortare än vad jag senare trott. Things happen for a reason och det är något som jag bär med mig dagligen.

Såhär ser de seanste dagarna ut iallafall:

Galet i lägenheten



Mardi Gras - Gay parad med Fin-Erica & Kane

Toppklassig mobilkamera.

Söndag for jag till IKEA med mina svenska bönor. Kändes som att vara hemma i några timmar, att man kunde vända sig om och förvänta sig att mamma och pappa skulle gå strosandes bakom en.. men icke. Köttbullar blev det i alla fall och måste erkänna att det var i topp 3 ''bästa måltiden i Oz''. Sa inte ett ord under de få minutrarna jätteportionen fanns kvar på tallriken, haha. Innan hemfärd inhandlade jag ballerina till mina kära flatmates, lingonsylt och knäckebröd. En förbaskat bra dag måste jag säga!


ANTON fanns på nedsatt pris och i rent glädjerus sprang jag runt hela IKEA:t för att hitta honom ($30 tyckte jag var lite väl billigt för min kära broder). Men där stod jag vid utgången, besviken och utan honom.. attans.


nam nam nam

Snoret rinner, huvudet pumpar och jag fasar för att bli sjuk. Ska nöta Gossip Girl innan läggdags och sedan försöka få lite av den så kallade skönhetssömnen innan jobbet kallar under morgondagen.
- ttys